vänta lite nu...

Vaknade upp och tänkte följande, vart är jag? Just det, jag är hemma. Ligger i min egen säng, skönt! Åh shit, ligger det någon bredvid mig? *kollar åt sidan* det gör det inte, puuhh, SKÖNT. Okej, hur kom jag hem? Fan också, taxi åkte jag ju. Det var där mina 700 kr hamnade ist för på en moët flaska. Och den där jävla taxichaffisen ville inget hellre än att snacka om när han hade kört Mikael Persbrandt dagen innan. Vafan låt mig sova liksom. Kunde bara tänka på hur jag aaaaaaldrig mer ska dricka alkohol igen, klassikern.
Är jag bakis? känner efter, inte så farligt ändå. Hör hur en glad vovve kommer upp för trappen med raketfart, hoppar upp i sängen och slickar mig i näsan. Kollar på klockan, några minuter efter 7. Men glöm att jag ska gå ut nu. Tur att hunden somnade, och jag med.
Vaknade igen vid halv 9, tog en lååång promenad med Valentino. Ibland är det ganska skönt att man har honom och måste släpa sig utanför dörren, när man annars skulle legat i sängen hela dagen. Ett plus är när det är strålande sol och det faktiskt är ganska fint nere vid strandpromenaden.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0