Can’t keep runnin' from what is coming
Sen i sommras har vi knappt haft en lugn helg och har vi haft det så har det varit ångest över att vi inte är ute i vimmlet som vi borde. Folk har blivit svikna, har vi brytt oss? Inte ett skit. Man kan sammanfatta det som att vi har levt i egoismens bubbla under en alldeles för lång tid. Jag kommer aldrig kunna ändra vem jag är, för jag kommer alltid vara mig själv och jag trivs jävligt bra med det också MEN det kanske är dags att tänka efter innan man gör vissa saker och framförallt innan man säger vissa saker.
Det är inte förrän nu, nu när vi själva har blivit svikna av vissa personer, som det kanske är dags att inse att det här inte funkar längre. Och igår kom vi fram till en sak, vi fattade ett beslut, ett beslut som gör jävligt ont i hjärtat men som vi båda vet är bäst för oss själva.
Men det har varit ett jävligt roligt halvår och jag ångrar inte ett skit, men det är dags att vidga vyerna.
Nu ska vi blicka framåt, mot sena sommarnätter, iskall öl, matchdagar, solbränna, korta klänningar, och jävligt roliga fester. För vi klarar oss utan er, bättre till och med.
Jag älskar dig så jävla mycket och vet helt ärligt inte vad jag skulle göra utan dig. Ingen ska någonsin få komma emellan oss. Nu kör vi sommar 2010!
Kommentarer
Trackback
